Sola i Kallsta

Ärligt talat, vart är du någonstans? Jag som Forshagabo räknar mig själv som en sån som bor där sola ska vara. Men nu börjar jag tro att den försvunnit, gett sig av. 

Det regnar när jag cyklar till jobbet, det regnar när jag cyklar hem. Det öser ner när jag hämtar posten och det duggar när jag funderar på att ta ut nya cykeln. 

Rätt som det regnar kommer det en skur. Det skulle en kunna säga. Och nya cykeln får stanna inne några dagar till. Likaså nya skorna och allt annat som är nytt och fint! Ingen solskenscyklist här inte, absolut inte ;) 

Mamma ringde förut och frågade vilken av klädhögarna jag tog. När mina trötta morgonögon tittade ut om det regnade imorse runt 4.50 så var jag bombsäker på att det inte regnade. 

Mjukisbyxor på. Gick ut i garaget och blev typ blöt på väg dit. Det öste ner. Världens största droppar! Och jag bara kände. Vem vill mig något? Det är bara jag som är dum och är vaken denna tid, så det regnar bara på mig! 

Skam den som ger sig ;) 

Igår på söndagsmiddagen satt jag och beklagade mig att jag inte förstår mig på den värmländska humorn. Vi var ju på en komiker i lördags. En värmländsk. Jag skrattade nog inte en enda gång. Det gjorde alla runt i kring. Jag log knappt. 

Då kom jag på det. Utböling så det bara skriker om det. Förstår ju inte vissa tööööliga värmländska ord. 

Svärmor löste detta till nästa gång jag ska på något värmländskt. Jag fick en ordlista. 

Och snälla. Säg att det verkar knövvlit ;) så de inte bara är jag som är vrång! 

Norbergsmål for the win!