Trots det har jag jobbat, gymmat och klippt gräsmattan.
Eller ah, halva gräsmattan i alla fall. Sen klippte jag av sladden och fick en stöt så jag gav upp. Man ska nog inte klippa gräset med en elgräsklippare när huvudet inte hänger med..
Har även lyssnat på Hanna Hellquists vinterprat och jag blev så berörd. Ni som lyssnat vet vad jag pratar om, ni andra borde lyssna. Finns som pod på sr.se-appen. På P1 sommar&vinter.
Jag grät på de stackars breven som skulle ut idag. Grät för att jag kände igen mig, grät för att det var hemskt och grät för att mitt hjärta aldrig verkar läka. Det är lika öppet nu som för ett år sedan, och det gör fortfarande lika ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar