Årets dyngväder

Alltså på riktigt. Hela den här vintern har det knappt snöat en flinga i Värmland. Jag tror att vi plogade EN ENDA gång på en hel vinter. Givetvis har jag sett att det är snö(o)väder i i Värmland också. Men det känns liksom som ett hån. Vi flyttade in i en tvåa och har i två dagar nu suttit inne för att vädret har varit SÅ tröttsamt! 

Jag bara "ska vi gå till lekparken Majken?"

"Nä" svarade hon. För det är ett ord hon kan, "ja" har inte kommit än. 

Mot hennes "vilja" började jag plocka fram kläder för utelek. Då började det vräka ner snö och har sen dess snöat lite mest hela tiden. Helst på tvären.

Men (som i alla fina historier kommer det just ett MEN) imorgon har de lovat sol. Och då kan ni ju gissa vilka som kommer vara först i lekparken! 😊

Minns inte om jag skrev det i förra inlägget (bra närminne). 

Men Jens är på kurs i Västerås i dagarna tre. Måndag, tisdag och onsdag! 

Långa dagar ifrån oss, åkte 7.15 imorse och kom hem 17.30. 

Han trivs jättebra och tycker att allt känns bra :) 

När han kom hem så behövde jag bara vara lite lagom ifred, så jag kidnappade Sanna och åkte upp till Dalahästen. Snabb och effektiv shopping, sånt som jag gillar! 

Från denna våriga miljö, till en tvåa med snöväder utanför fönstret! Jag och Majken går bärsärk snart! 

Nytt liv.

På önskemål ska jag försöka sparka igång det här med bloggandet igen. Vi får se hur det går. Men antingen går det ju bra eller också går det dåligt, det märks helt enkelt! 

Det har hänt så mycket sen sist så det är nästan galet. 

Jag har börjat jobba.

Jag har slutat jobba.

Vi har sålt huset i Forshaga.

Och packat ner hela livet i kartonger för att flytta in i en två i Norberg. Mitt älskade Norberg. 

Majken går sen i julas så det är med andra ord full fart. Alltså verkligen megafullfart. Kan ni tänka er att packa ner ett helt liv tillsammans med en ettåring? Jag packar i och och slänger ur. Det är mor och dotter det! ;)

Resan hit beskrev väl livet som det är just nu rätt bra. Det var sol, det regnade, det snöade, det haglade och det var sol igen.

Med andra ord är allting väldigt upp och ner. Jag har i stort sett bott i Forshaga de senaste elva åren. Så självklart är det med lite vemod som jag lämnar tryggheten. Men VI har kommit fram till att detta är det bästa för oss! 

Just nu ligger jag i en obäddad säng i vår lägenhet i Norberg. Mamma ringde precis och sa att hon hört talas om ett hus som snart kommer ut. Självklart är vi på husjakt, vi har väl inte tänkt spendera hela livet i en tvåa! :) 

Nu ska jag nog ta tag i bäddningen alternativt packa upp lite. 

Det har nämligen tystnat i rummet bredvid, så nu kan jag börja stöka utan att Majken störs! :)