Första advent

Det är första gången på tre år som vi är i Sverige hela december. Känns både bra och riktigt dåligt! 

Mysigt att faktiskt få vara med på alla advent. Även fast thailändarna gör allt för att skapa en jul där nere så är det ju inte samma sak :) 

Den här helgen har vi plockat fram allt vårt julpynt. Som liksom inte riktigt fyller ut huset. Från 60 till 210 kvm. Vi hinner liksom inte riktigt med i möbelväg ens, och nu kan jag ju säga att hälften av våra fönster saknar juleljus. Men det får ta den tiden det tar. Man kan inte fylla en villa på en dag. Inte heller ett halvår tydligen. 

Men vi har många år på oss. Och många jular framöver. I år blir det som det blir :) 

Och det vi fick fram gör sig sååå himla bra. Huset är perfekt för att ha jul i. Lågt i tak och lite stugkänsla. Mysigt som aldrig förr! :)

Raaaastlös

Det här med att vara hemma. Ensam. Och inte ha fasta tider. 

De senaste dagarna har jag hållt på att gå i taket känns det som. 

Imorgon har jag snikat mig in på ett möte på jobbet. För att känna mig lite delaktig. Prata skit med mina arbetskamrater. Äta en jobbfralla. Gå i de där lokalerna igen. 

11.00-13.30 sen åker jag hem och Jens gör sitt skift till 21.48. Åtta timmar hemma. Och nej, klockan går inte fort för fem öre när man är ensam. 

Å andra sidan ska jag inte klaga. För jag hade inte orkat med det jobbet jag hade. Stå/gå på betonggolv och rulla två ton pappersrulle med min kroppstyngd. Som visserligen är mer än vad den var innan! Men ändå :) det blir tungt. Bära runt på tvåmeters hylsor och knacka i plugg tills svetten rinner! 

Herregud, vilket manligt jobb de låter som ;) definitivt ingenting för en gravid tjej med två månader kvar..... Hade däremot jättegärna haft varenda rast med gubbarna. Lyssnat på alla dessa historier från förr. Från den "gamle goe tia". 

Får se om jag får på mig några fina kläder inför imorn. Har ett par jeans som fortfarande passar, tro det eller ej. Visserligen med tofs vid gylfen istället för knapp, men en får vara glad för de lilla ;)

Olika dagar

Spelar tydligen ingen roll vad vi har för väder här på Lövåsen. Gästerna kommer ändå. 

Men vilken skillnad på bilder va?! Tyvärr är den vackra vinterdagen längre tillbaka än den gråa höstdagen. 

Hade hellre sett att de var tvärtom! 

Jag har ju funderat hur sjutton fåglarna hinner äta upp allt så fort, men de är inte så konstigt när de får hjälp av såna där stormagade djur direkt :) 

Trycker in hela mulen i fågelhuset!! 

Saknar

Vet ni vad jag saknar nu när november börjar lida mot sitt slut och december är på intågande? 

Jag saknar att inte ha en resa bokad, att inte få julpyssla långt före alla andra bara för att ha pyntet uppe när vi kommer hem. 

Att inte få beställa i taxfree-katalogen, packa ner de fina sommarklänningarna, titta på hotellet gång, på gång, på gång...

Jag saknar verkligen det där. Tre år i rad har vi varit i Thailand. 

Men inte i år. 

I år handlar det om att jag inte får flyga. Och att Jens har lite halvkasst med semester kvar. Och en osäkerhet i att vara i ett annat land, OM det skulle bli något med magen. 

Men jag saknar det så sjukt mycket. 

Tycker att den här tiden är perfekt att åka iväg, lämna mörker och regn! Och förhoppningvis komma hem till snö och kyla.. 

Men det kommer fler år, nya resor och massa möjligheter. 

Som plåster på såren skickade ju vädergudarna snö till mig såhär i november. Och det blev genast ljusare och mer muntert. :) tack för det!! 

Ligg kvar till mars nu är du snäll, snälla snön! :) 

Lyx

Idag ska ni veta, att idag har jag haft Jens hemma hos mig hela dagen! Och det hör inte till vardagen direkt! Lyxade till det lite såhär på torsdagen. 

Annars kör han ju 100% skola, 100% arbete och sen kryddar vi med lite hockey tre-fyra gånger i veckan på det! 

Jag förstår ju inte hur han orkar. Megakille är vad han är! Tror inte alla skulle orka med det, och dessutom skriva högsta betyg på vart och vartannat prov. Inte utan att en annan blir mäkta stolt! :) 

Själv går jag ju bara här hemma, och blir tjock. Bokstavligt talat. Och jag har sådana problem med det. Vilken lyx jag omedvetet har levt med. Idag är det liksom jobbigt att ta på sig strumporna. 

Knyta skorna ska vi inte ens tala om. 

Hela livet har jag levt med en normal vikt, nästan underviktig. Men en vikt som just JAG har mått bra med. 

Och nu måste jag planera kläder, kan inte ha några jeans längre. Jackorna är trånga. Tröjorna åker upp. Ja ni förstår ju vad jag längtar efter att det som är i magen kommer ut?! :) då ska jag skaffa mig en vikt som jag känner mig bekväm med igen :) för såhär kan jag inte ha det, men jag får stå ut, två månader till bara ;)

Då ska ni ändå veta att jag är betydligt mindre än "normal-kurvan". För normal måste man vara, annars är man onormal åt något håll, och det är inte bra. 

Barnmorskan tittar alltid skeptiskt när jag visar magen, "oj, finns det verkligen en bebis därinne?!" 

Och det är klart, det är först nu när 30 av 40 veckor har gått som det faktiskt syns med kläder på. Men jag är glad för det. Vår lilla bebis är väl unik från början, utan att ens vara född! ;)

Dit telefon vill

Jag har ju tidigare varit så fundersam över det här att telefon känner av vart man är. Är jag på jobbet så står det "just nu skulle det ta 11 minuter att åka hem."

Och är jag hemma så står det hur långt det är till jobbet. 

Det är både coolt och läskigt på något vis. Att någon liten manick har koll på mig liksom. 

I söndags hade jag lagt in påminnelse för Potatisbilen. Och när jag skulle se vilken tid det visade så kom det upp hur långt det var till Norberg :) 

Visst var jag bra sugen på att fara tillbaka dit. Men jag åkte faktiskt bara till ängevi och köpte på mig potatis för ett tag framöver. Vi äter ju potatis utan någon hejd..... :p 

Det var jag och 70+arna som var där och köpte på oss :) skräll! 

Jag gjorde en chansning och köpte sylt också, och jösses vad god den var! :) och potatisen gick inte direkt av för hackor den heller! Riktig sådär bondpotatis! 

Får se hur länge 20 kg räcker, hoppas fram till lucia i alla fall, för då kommer bilen igen ;)

På tiden

Kanske dags att göra en liten uppdatering här :) så ni vet vad jag sysslar med. 

Hemmafru Jansson har haft mycket att stå i bara. Ni vet sådär mycket att stå i som bara en som går hemma kan ha? :) 

Jag har varit i Norberg i nästan en vecka och umgåtts med min fina familj. Ätit riktigt god mat, tjålat med katterna på Rönningstorpet, varit på Ikea i Västerås. 

Och massa, massa surr med mamma! :) 

Sedan har VI bytt till vinterdäck. Jag gjorde ordning en parkering till sommardäcken, bromsade, rullade däck och peppade. Jens gjorde det andra! 

Guld värt att bara köra in bilen i värmen i verkstan och byta :) lyx på landet! 

Igårkväll var den efterlängtade travkvällen med skiftlaget. Jag fick skratta, fick god mat och vann på många hästar, så det var en lyckad kväll! :) 

Imorse steg jag upp tidigare än Jens och gjorde ordning frukostbröd. Komma ner till nybakat bröd på morgonen är han inte direkt van med. Men är man hemmafru så är man! 

Sedan åkte vi in till Mio och köpte ny säng. Jag har ont i rygg och höfter. Förstår så väl att de är pga graviditeten. Men jag skyller på sängen och köper en ny. Roligare så! 

Och vi behöver verkligen en ny, så så är de med de :) 

Nu är Jens på jobbet för en eftermiddag och jag har grejat massa i köket, får se om han märker någon skillnad sen ;)

Mårbacka

I helgen var vi på julmarknaden på Mårbacka och shoppade med den stora plånboken! Gröt till lunch och tomtar överallt! Då trivs jag! :) ser fram mot julen, det gör jag alltid! 

Helt vitt ska de vara, och fem minusgrader ungefär. Precis så vore helt perfekt! :) inte lång tid kvar nu, och när julen har varit så är det en månad kvar tills den lilla är beräknad. 

Jag tror ju att det kommer bli tidigare än så, men vi får väl se ;) 

Köpte barnvagn idag. Himla djungel de där. Men det kändes bra i alla fall. 

Jag börjar känna mig tung som en elefant, även fast jag inte gått upp så mycket i vikt. Men procentuellt så är det ganska mycket på den här nätta, lilla kroppen. 

När jag slutade jobbet i vecka 26 så var det ingen som såg det på mig. Att jag var gravid alltså. Men karlar är väl inte direkt kända för att lägga märke till detaljer va? ;)

I veckan har jag gått i trädgården och pysslat "lite". 13000 kvm löv, gravid tjej och en kratta! Som att jag skulle orka det? Tog de mesta med gräsklipparen. Och där det var extremt mycket krattade jag ihop stora högar. Så idag tog Jens hjullastaren och sänkte skopan vid varje hög så jag bara kunde kratta upp det där, hur perfekt är inte det? 

Likadant med all sly jag röjt ut, då kommer den stora skopan fram! Guld värt! Och inga grannar som kan titta på och tycka att vi har konstiga idéer för oss! Lantliv <3