Landet

Vi har börjat komma iordning här ute på landsbygden. Att 500 meter grusväg kan ta oss så långt från byn är helt otroligt. Lugnet här är precis vad jag alltid önskat mig. Jag älskar allt med det här!

Jens är iväg och handlar och jag sitter ute på altan.

Solen skiner (det blåser storm) och fåglarna kvittrar. Och här sitter jag på en megamysig inglasad altan. I äppelträdet mittemot mig har talgoxen ungar som skriker efter mat, mor och far talgoxe flyger som att det inte finns någon morgondag. Fram och tillbaka. Fram ich tillbaka. 

Vi har ingen tv och inget internet, men jag lider inte så mycket över det. Lite som att vara uppe i stugan. Lite så känns det! 

Nu väntar jag på att mormor och morfar ska komma, och så väntar jag såklart på Robert och Sanna. För mig har det alltid varit viktigt att min bror godkänt mina inköp.