Glad

Jag älskar post. 

Det är nog det roligaste att få.

Om man jämför telefonsamtal, sms och post. 

Idag fick jag ett brev som inte var ett fönsterbrev eller b-post. 

Holyshit, vad glad jag blev. 

Och då hade jag inte ens öppnat det än.

Avsändare N. Blomkvist. 

Hon är en av anledningarna till att vi ska till Ramundberget i sommar. Passa på att fira hennes 25årsdag. 

Jag längtar ihjäl mig.

De bästa vännerna är de man kan prata normalt med även fast man inte setts på ett tag. 

Vi har inte setts på ett år och tre månader nu. Helt sjukt. Men det är 60 mil mellan oss också.

Sommaren är i alla fall snart här och då ska jag skratta med Nina igen!! :)

Höjden av otur

Idag sålde Jens sin bil. 

Vi ska bara ha min tills han köpt sig en ny rackare. Det lät ju som världens plan osv. På riktigt alltså. 

Cyklar har vi ju, men ÄN är det för kallt då det är runt nollan på morgonen. 

Men som sagt en bil har vi ju. 

Tills jag parkerade imorse vid jobbet och något i bromsen släppte. Jag vägrade köra hem för det var ett pinsamt oljud. 

Från två till noll bilar på åtta timmar. 

Den är fin den ;)

Rennstasnipan

I lördags satte vi oss i bilen och åkte mot Högboda, långt utanför Kil. Asfaltsvägen tog slut och grusvägen blev sämre och sämre. Till slut kom vi fram till "Vandringsled". Med väskan packad och skorna knutna begav vi oss upp mot utkikstornet. Utan några angivna sträckor så kändes de som att det inte kunde vara så galet långt. 

Vi gick förbi fjärilsfältet, groddiket och massa kolmilor. Och så kom det plötsligt en stig åt vänster och en åt höger. 

"Vänster är nog kortast" sa jag. 

Okej, tyckte Jens och vi traskade vidare. Helt slut i flåset, det var ju ett megaberg på 252 m.ö.h. Vänster var absolut inte kortast, det var runt hela berget innan vi kom fram till tornet. Väl framme var det väldigt högt och fint. Vi fikade med bulle, choklad och Enervit. 

Så tog vi den andra vägen ner, betydligt kortare men vad gjorde väl det, egentligen? :) 

Idag har vi cyklat i stormvindarna, 35 km varav hela vägen från Karlstad var med kraftig motvind. Mycket cyklister ute efter cykelvägen vilket är kul. Det har blivit ett Värmland på två hjul. 

 Sedan åkte vi och tittade till våra framtida ägor ute vid Lövåsen. Jag längtar ihjäl mig!!! :) och jag har en miljon planer. Det mesta är i trädgården.. :)

Happygirl

Idag fick jag leverans på nagellack. Har hur mycket som helst och fick ytterligare fem stycken. Fina, glittriga, normala och party! 

Alla andra tjejer började med nagellack i sexan-sjuan kanske. 

Jag har börjat nu. Eller för ett år sedan. 24 barre liksom. Couldn't care less. 

Jag tycker det är roligt nu och blir väääldigt fin om händerna, och det så är tio-femton år efter alla andra så är väl de en världslig sak. 

Tyvärr är ju händerna även fulla med skärsår och diverse plåster, men det är väl mer eller mindre mode på jobbet det. Himla papper att vara vasst. Och himla handskar att vara klumpiga.. ;)

Så när jag ska på min arbetsintervju, som jag fick reda på igår, så ska jag ha guldnaglar.. Going for gooold, lite som Brynäs alltså. ;)

Måndag

Idag har jag inte gjort många knop. Satt ute på altan hela förmiddagen. Med telefon i säkert förvar. Odlade fräknar och bara njöt. 

Har sedan jobbat åtta timmar och kom nu hem till en nybäddad säng. Hoppade in i duschen. Lade värmekudden i mikron och nu ligger jag här och ska försöka somna. 

Jens gör natt vilket är lite halvtråkigt, men det är inte ofta vi går om varandra heller så jag ska absolut inte klaga! :)

Om ungefär en månad bor vi inte kvar här. Är nästan så jag måste nypa mig i armen för att förstå att det är sant. På jobbet har de börjat kalla mig Grevinnan på Lövåsen. Jens blir då automatiskt Greven.. :) fina namn osv ;)

12 april

Det börjar närma sig fyraårsjubileum i den här lägenheten. Jag har åtskilliga gånger suttit på altanen. Med mobilen i fickan. 

Och säkert lika många gånger tänkt; 

Måtte den inte åka ner genom någon springa. 

Idag hände det. Jag satte mig ner på altangolvet och plötsligt hör jag löven prassla under mig. Igelkott tänkte jag. För han har ju bott här förut. Kände i fickan efter telefon. Inte där. Det var alltså ingen igelkott. Det var min iphone som aldrig går sönder. Men nu låg den på ett ställe där jag inte kunde nå den. 

In till Jens. Det är ju ingen drömsak att säga till honom tjugo minuter innan han ska till jobbet. Det är även kul när flickvännen kommer och ber honom bryta upp altan en månad innan vi ska flytta härifrån. 

Det slutade med att jag fick sitta med tumstocken och peta fram mobilen, springa för springa. Till den sista brädan som vi lite diskret kunde bryta upp. Jag fick sedan trycka in min hand och fiska upp telefon bland löv, igelkottbajs och all annan skit. 

Nu är den lagom repig men jag kan i alla fall nå den och svara om någon nu skulle ringa.. ;) 

Och Jens säger ; 

Sånt här händer bara dig... 

Det hade lika gärna kunnat vara han,  visst?! 

Påsk

Det har varit en bra påsk. Jobb långfredagen till klockan två och tjänade multum. Sedan styrde vi kosan mot Hackspiken. Lovely!! 

Det har blivit mycket cykel, mycket god mat och massa godis!

Birk och Datstuk har lärt känna varandra och det gick överförväntan! :) nos mot nos och vi alla smälte nog lite lagom ;)

Nu ska jag strax göra ordning jobbväskan och styra min kosa mot Stora Enso! Dags för nattvecka igen, men tack Gud att det bara är tre nätter. Kommer gå på en grisblink det :)