Siffror

160128

Klockan 12.31

3800 gram

54 cm

Tio fingrar

Tio tår

En liten Majken full med kärlek. 

Vet inte vem hon är lik, men hon är gudomligt söt. Och jag som mamma skulle väl aldrig vara partisk! :) 

+1

Jag är tvärslut. Natten som var bjöd på mer värk än sömn om man säger så. Klockan sju imorse lyckades jag somna. 

Till klockan nio. 

Då var jag så hungrig så det gick inte att sova. Annars är allt bra :) 

Nu har jag lagt mig för natten. Med tre bananer vid min sida. Hoppas det räcker fram till frukost ;) herregud, jag har aldrig i hela mitt liv vräkt i mig som jag gör nu för tiden. Det är helt vansinnigt. 

Två små, små promenader har hunnits med idag också. Frisk luft är viktigt när man känner sig lite halvkass. Först gick vi en sväng på ägorna här uppe. Kort och långsamt. 

Sedan tog vi en promenad ner till brevlådan på eftermiddagen, det tog 20 minuter. I vanliga fall går det att slinka ner dit fort på max fem minuter. 

Så vi kan väl säga att det blev något slags rekord ;)

Jens är fantastiskt i alla fall, hjälper, stöttar och säger peppande ord. Jag behöver det, verkligen! Och han ser när jag behöver det som mest! :) 

"Jag önskar att jag kunde ta lite av ditt onda.." Bara den meningen lindrar det som gör ont! :) 

Nu ska jag ta ett allvarligt snack med Knodden och be den komma ut. Tror vi alla får det mysigare om den är på utsidan! Så välkommen ut, 26 låter som ett bra datum! :)

En dag

En dag kvar då. Tyvärr vet ju inte Knodden om det. Inte direkt så att datumet sitter i magen och liksom säger till då. 

Och jag har ju absolut inte stirrat mig blind på att 25 januari är sista dagen som gravid. Nej, absolut inte ;) 

Här är jag väääl förberedd på att gå över tiden osv .... 

Men nejdå. Den kanske väljer att kika ut inatt, eller också har den hela morgondagen på sig. Lika punktligt som sin mor och kommer rätt tidpunkt. Inte för tidigt och inte för sent :) 

Annars har ju Jens siktat in sig på att det blir den 26 januari för då är en viss Wayne Gretzky född :) 

Det känns rätt konstigt det här när folk frågar ;

"Är det dags snart? "

"Ja, imorn.. "

Imorgon liksom. Här har jag gått och väntat i alla fall i åtta månader och så är det plötsligt imorgon!  

Läskigt, spännande, förväntansfullt, glädje, lättnad, skräckslagen.

Ja, det finns HUR MÅNGA känslor som helst angående detta! Men hittills tycker jag att jag tar det med väldigt mycket ro :)

Tålamod

Barnmorskebesök idag. Senast var den  7 januari. Då trodde jag det var sista gången. Nu hoppas jag på att detta var sista besöket. 

"Jag skickar med dig en stor skopa tålamod hem.."

Jatack, det behövs :)

Nästa gång, OM det blir någon nästa gång, är 2 februari. Februari liksom. Känns som en evighet iväg. Lika långt iväg som jag blir negativ när jag är tjock! Alltså väldigt negativ ;)

Får ta och kamma till mig och sluta gnälla nu! :) den som väntar på något gott...! 

En liten Jansson! :) 

Hjärtskärande

För några veckor sedan vaknade vi på morgonen av ett rådjur som skrek. Det gick liksom och skällde sådär som de gör. Som att hon ropade på sin mamma för att hon hade så ont. Men mamman kom aldrig. Ingen annan heller för den delen.. 

Och både jag och Jens mådde dåligt för att vi inte kunde göra något. Inte hjälpa till. 

Klöven var liksom böjd bakåt, och hon hoppade på tre ben.. 

Jag ville bara gå ut och bära in henne, lägga henne i soffan framför brasan, lägga en värmande hand på det onda och mata henne med någon varm dryck. Men det säger ju sig själv, det går inte. 

Vi har sett henne fler gånger nu, och hon har skaffat sig en vän. En vän som hjälper henne. De går tillsammans varje dag och hon har sett ut att må lite bättre. Klöven är fortfarande kass men hon tar sig fram. Och vi har sett att hon äter mycket. Fågelfrön, morötter, potatis, potatisskal och hö. Allt som erbjuds här hos oss. 

När man själv är sjuk så är det ju ett friskhetstecken att man faktiskt äter! 

Men så ikväll hörde jag henne igen, gråtandes. Vännen var borta och hon gick runt här på gården och bara skrek, alldeles ensam. Det riktigt skär i hjärtat att höra det där gråtskriket... 

Så nu har vi ringt polisen och de skulle se om det var något att rädda eller om det får det bättre i rådjurshimlen. 

Jag blev så glad för det var någon mer som hade ringt in och meddelat detta, vi har med andra ord BRA GRANNAR! 

Nu håller vi tummarna för att det blir friskt igen och att polisen tar hand om det på bästa sätt. Något annat vill jag i annat fall inte veta!

Dagen som gått

Jens har gått på sin arbetsperiod igen. Fyra pass kvar, sedan ledighet. Enligt schemat i alla fall :) 

Sen får vi ju se hur det blir med det, för det är det ju bara en som vet. Och denna Någon är oförmögen att tala om det för oss! :) 

Jag är hungrig dygnet runt. Och försöker äta och dricka så nyttigt som möjligt. För det blir många mål om dagen. 

Jag har gått upp med Jens klockan fem och ätit frukost, lagt mig och sovit igen. Gått upp ätit lite mer frukost. Hållt mig bra till lunch. Ätit lunch. Lite mellanmål för att hålla mig till middagen. 

Och nu är jag tvärhungrig igen. 

Ska bara vänta in Jens från sin hockeymatch och sedan äter vi ett kvällsmål. 

Hoppas med allt jag är värd att jag inte vaknar fem imorgonbitti med. Jens klocka ringer inte så hoppas på lite mer sömn :) 

Förutom alla måltider har jag mest tagit det lugnt idag. 

Bäddat rent i sängen, hållt fart i kamin, gjort lingonsylt, hämtat posten och plockat undan lite. 

Det blir inte så många knåp här hemma, men är det någongång i livet jag med gott samvete kan ta det lite lugnt så är det väl med fem dagar kvar till beräknad födelse... :)

Helg

Det har varit en bra helg. Jens har varit helledig. Det har varit kanonväder. 

Visst kan man väl tycka att det biter lite i kinderna, men klär man sig bara bra så är det ju ingen fara. 

Grunda med björnskor så kan ingenting gå fel. :) det är lite så jag jobbar.

Annars är läget under kontroll. Ingenting nytt har hänt, utan det knallar och går här. Inte för att jag väntar på något speciellt, utan mer att det går sin gilla gång :)