Jag vaknade 8.00 som vanligt, pigg och alert och huvudvärken som ständigt följer mig var helt borta!
Förstår ni? Den var inte där, helt plötsligt bara. Och jag kände mig som en helt ny Caroline. En glad Caroline.
Jobbade sedan på travet och var orolig att mitt glädjerus skulle försvinna i och med flera tusen värmlänningar, flera tusen gnälliga örebroare och alldeles för många svårtolkade norrmän.
Men nej, mitt underbara mående höll i sig och vi kom hem, hem till soffan med två väntande godisskålar. Och framförallt en efterlängtad tystnad! Där tänkte jag att dagen skulle vara slut. Men icke.
Cyklade bort och tittade på Färjestad-Örebro. Och jag var så glad och så lycklig. Brynäs hade redan vunnit sin match mot Leksand och jag kände där och då, i en fåtölj på Lundgatan att mitt liv var så perfekt, jag hade allt! Där och då kunde inget trycka ner mig :)
Och sen blev det söndag, och tyvärr en dag som alla andra. Huvudvärk.
Men en sån lördag som det var, en sån lever jag lääänge på:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar