Jag är livrädd, men det kommer gå jättebra! Håll tummarna för mig klockan nio, skänk mig även en tanke, helst två :)
Var ute och testcyklade idag, det gick inget bra! Trots råstarka ben, ny hoj, grymt väder och bra sällskap! Huvudet dunkar sönder! Och idag när jag upptäckte det föll jag ihop i gråt, det bara brast, jag orkar snart inte med det här vansinnet längre!
Hur länge ska jag behöva gå och ha ont??? Hoppas på bättre tider!
Om ögonen tillåter ska jag till Askersund på lördag och träffa släkten, hoppas det går bra :)
Nu har jag nog inget mer att säga, är i alla fall tillbaka i mitt hjärtas Värmland!
Nu kanske jag blir tyst några dagar, för ögonen får inte ha ljus på sig :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar