Och eftersom jag är tjej så ville jag naturligtvis ha ett datum. Jag sade att farfar fyller den tredje så vi valde den dagen. Då skulle åtminstone jag aldrig glömma att gratta oss.
Idag har jag försökt vara glad och lycklig över det, och självklart är jag lycklig. Men det finns en sak som gnager något så fruktansvärt i huvudet.
Idag skulle farfar blivit 80 år gammal. Jag önskar så grymt mycket att han fick vara med på sin 80-årsdag, men det får han inte.
Jag trodde aldrig att den här dagen skulle bli jobbig, men jag bara gråter. Allt kommer tillbaka, alla tankar och känslor. Ilska och sorg.
Jag hatar att jag har två viktiga datum med Jens, och två viktiga med farfar.
3 maj 1933 - farfars födelsedag
3 maj 2009 - jag och Jens blev ett par
21 augusti 1989 - Jens födelsedag
21 augusti 2012 - farfar for till himlen
Hur kan det vara så? Varför måste det vara så?? Det finns hur många datum som helst, men just då!! :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar