Där jag satt hade jag DRYYYYGA stockholmare bakom mig. De pratade sig genom showen. Jag sa åt dom en gång, mamma sa åt dom två gånger. De pratade på sin dryga fjollträsk-dialekt, hela tiden. Killarna i sällskapet skrattade falskt och de trodde att de var något! Det var dom inte, inte mer än jobbiga!
Sista 20-25 minuterna röjde Uggla igång massa bra låtar. Jag var i himlen. När vi ropade ut honom för andra gången så öppnades det upp på scenen igen. Han satt då vid ett piano, och började på Jag och min far. Mina hatobjekt bakom mig nötte vidare på vilken rosa färg som var finast, vad för nyttigt bröd de skulle äta till frukost..... Blablabla!
Men där fick 23-åriga fröken Jansson nog! Jag vänder mig om och säger till de 40-åriga omogna damerna;
Snälla ni, ni kan väl åtminstone vara tysta under den här låten???!?
De lyssnade, en arg och grinig dalkulla är inte att leka med!
Igår tog jag sedan bilen och dunkade Uggla hela vägen till Värmland. Jag älskar att köra de 22 milen ensam, spela min musik och sjunga hur fult jag vill!
Idag dammade jag av fjorton mil till, dock i postbilen. Det är en stor reklamvecka. Kommer nog vara hyfsat trött i kroppen när den är slut. Det är svepet, biltema, villaliv, sunnenytt, NWT extra, mäklarbladet, Forshaga/deje-bladet och uppslaget! Ni som är snabbtänkta fattar direkt att det blir att köra dubbelt! Men fy så stark jag blir i alla mina postmuskler ;)
En jobbig sak med att snön/isen försvinner är att gruset kommer fram. Och allt damm. Plattan i mattan på grusvägarna och jag kör så att det ryker. Tänk er då att stanna vid en låda i det där dammolnet! Jag får ju astma-anfall varje lådstopp haha ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar