Jag hatar till exempel att åka taxi här. Men jag gör det. För Jens skull. Sitter och tittar neråt istället för den mötande trafiken i en omkörning. Spelar kolugn men är innerst inne skakis.
Eller som att åka båt. Jag är rädd. För jag gillar inte vatten. Vatten som är djupt. Longtail boat går bra. Men såna där motorbåtar tycker jag inte om.
Dock är det samma där. Jag gör det för Jens skull. För att han så gärna vill. Jag biter ihop och märker att det faktiskt inte alls var så farligt. Det gick ju hyfsat bra tur och retur till Tachai liksom.
Snorkla är en annan sak som jag har vägrat. Rädd för att få vatten i mun, skraj för att inte orka simma tillbaka och livrädd för vad jag ska se där under ytan...
Men nu har jag snorklat på rätt flitigt här, fått några panikanfall men annars har det gått bra :)
Idag tog vi taxi från Nai Thon till Nai Yang. Vi tänkte äta lite gott, kolla lite affärer och fixa naglarna. Eller nej. VI skulle inte fixa naglarna, JAG skulle! ;)
Vi åt, vi shoppade och jag satte mig i en stol utanför en salong i en liten gränd. Taxin skulle komma åtta och hämta oss. Klockan gick och nageltjejen var inte Guds snabbaste nageltjej.
Jens fick gå iväg till mötesplatsen där taxin skulle komma och jag fick sitta kvar ensam i gränden.
DÅ gick strömmen i HELA byn. Kolsvart och en livrädd Caroline. Ja, för rädd var jag! Det ska ni veta!
Thailändarna kunde inte engelska och jag kunde inte thailändska. Och det var mörkt som inget annat.
Hade Jens varit där hade jag nog varit halvrädd, men nu blev jag ju skräckslagen! Och jag är inte ens mörkrädd. Det enda som jag inte är rädd för. Det skrämmer ihjäl mig!
Vilken chicken jag är;)
Ljuset kom tillbaka efter tre-fyra minuter och nu är vi hemma på det säkra hotellrummet igen;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar