Koo-koo..

Jag förstår inte, jag har så många läsare just nu så jag fattar inte vart alla kommer från?! Naturligtvis är det jätteroligt, men jag måste nog ändå säga som min favorit Maria Montazami sa, "Jag känner mig naken, rädd, exposed.." Vad vill ni alla egentligen läsa om? Jag antar att jag gör ett bra jobb, annars skulle ni ju inte fortsätta läsa. Nog om det, sånt där dravvel är absolut inte roligt att läsa om! :)


Idag har varit en väldigt lång, seg dag. Jag var då inte särskilt trött imorse när vi lyssnade till gökens vackra koo-kooande, men nu däremot, kämpar jag mer för att hålla ögonen öppna, än vad jag kämpade på cykeln imorse.. Jag har typ aldrig hört en gök innan, (jag har nog aldrig brytt mig heller? Förlåt Pappa..) Men nu hör jag den hela tiden, när jag hämtar posten, när jag äter frukost, när jag fikar, när jag äter, när jag fikar igen, när jag strosar runt i trädgården.. Ska den aldrig bli tyst? Nu dröjer det ett år igen, innan jag ska ut och jaga den i morgondiset igen.. (Det var aldrig något morgondis, men det låter mysigare så;)...)


Nu ska jag sova, och kanske, kanske ska jag cykla till Lappens och äta glass imorgon, men det måste var glassväder, lite varmare än de brukar vara i Sverige och skön luft så inte astman vinner över mig! Skam den som ger sig!