Pinsamma bekännelser

Det sägs att jag ska få tillbaka pengar på skatten typ nu, har jag fått det? Nej.. Det sägs att det ska regna och åska så luften blir lättare, gör det de? Nej..Det låter som att min skrammelcykel ska skramla sönder när som helst så jag kan fixa en ny, gör den det? NEJNEJNEJ...Otursdag deluxe! Men jag kämpar på! :) Det finns ju mycket att vara glad åt också, jag har en sjuj*kla fin dalahäst, solen skiner, jag har en idolbild med Kasper (Arvingarna), självmordshumlan lever, pannkaksdag imorgon och framförallt kanske en grym cykeltur med min IckeSkramlandeCykel! Det låter ju bra! :) Förresten, ni kan ju inte veta vem självmordshumlan egentligen är. Det är en humla som var dag flyger in i en av alla dessa fågelholkar, första gången jag såg de, trodde jag han var en talibanhumla, som frivilligt kraschade in hos fåglarna, men icke, han lever och bor där, världens lyckligaste hummelliv med världens största hummelhus! :)

Nu ska jag berätta något pinsamt! För två månader sedan, körde jag min första cykeltur. På mtb, med gubbarna. Jag dog flera gånger på väg bort från byn, efter 12 km valde jag att vända.. På hemvägen från Karbenning Station till byn igen, stannade jag och drack tre gånger för att jag var så trött, pinsamt dåligt tränad. I helgen cyklade jag 12 mil, och stannade lika många gånger, som sagt skam den som ger sig. Nu är jag typ bäst på hela våran stora gata (med fyra hus), det är väl bara mamma, pappa och Robert som är bättre, (resten tränar visserligen inte, men ändå, positivt tänk nu!..) Alla kan bli bäst, det krävs bara rätt motstånd, vilja och lite idioti, sen är det bara kötta! ;)