All I needed was the love you gave..

En trött Datsyuk!

Nu har jag varit ute och cyklat, snabbt gick de, långt blev de och trött blev jag :) Har du aldrig varit ute och cyklat "på riktigt" på våren så vet du inte känslan.. Ska försöka beskriva den, allt är tyst, inte ens däck mot asfalt hörs, det är bara du och cykeln mot hela världen! Solen är på väg ner, det är torrt på vägen efter flera månaders snöande, långkalsongerna är ett minne blott, och det bara susar i öronen, de enda som hörs är tystnad, jag ryser bara jag tänker på det..

Att de sedan ska komma säkert hundra långtradare åt precis de håll du är på väg, för att sedan vända och jaga dig på hemvägen, de är en del i träningen, kunna koppla bort de där pysande ljudet de pyser ut när de är precis bakom dig, får låtsas att de är självaste Lance som flåsar dig i nacken!

Umgicks sedan med mina trognaste vänner, Jens och Datsyuk.. Jens hade lagat mat och donat tills jag kom hem, och Datsyuk var bra på de hon kan.. Följa efter mig är hennes specialitet, ska jag på toa följer hon med, ska jag duscha ska hon vara med, ska jag laga mat vill hon också ha, sitter jag vid datan sitter hon PÅ datan. Vi delar de mesta, äter jag bananen, försöker hon äta skalet..:)

Nu ska jag sova, åtminstone försöka..:)

Jag har fått två trogna läsare, grattis till mig! Vet inte hur jag får bilderna under texten, de får bli ett projekt någon annan dag..